Elektroniska kompasser - förslag på remiss

Förslaget till internationell standard för elektroniska kompasser för inbyggnad i handhållna produkter är ute på remiss, med svar till SEK senaste den 12 mars 2012.

En elektronisk kompass är en mikroelektromekanisk komponent som känner av jordens magnetfält – precis som en ”vanlig” kompass och visar riktningen till den (magnetiska) nordpolen. Elektroniska kompasser kan man bygga in i mobiler, kikare och i andra apparater, för att styra kartvisning eller visa bäring. I sitt enklaste utförande innehåller den bara en magnetsensor, men i mer avancerade finns också en accelerationssensor som pekar neråt, mot jordens medelpunkt. Kompassen ska ju sitta i en apparat som man håller i handen och genom att kombinera signalerna från de olika sensorerna kan kompassen kompensera för att man vickar den åt ena eller andra hållet.

Men varför en standard? Det här är väl nya, avancerade grejer? Precis, men den tillverkare som ska köpa elektroniska kompasser för inbyggnad i sin produkt har nytta av enhetliga – standardiserade – metoder för provning och beskrivning av kompassens egenskaper, för att kunna jämföra olika fabrikat och modeller. Sådant beskrivs i det nu aktuella förslaget till internationell standard IEC 62047-19, Semiconductor devices – Micro-electromechanical devices – Part 19: Electronic compasses. De flesta redan utgivna delarna av standarden behandlar grundläggande begrepp och provning av olika material för mikro-elektromekaniska komponenter, men några beskriver (som den här) vissa typer av komponenter. Om förslaget godkänns kommer det efter utgivningen som internationell standard förmodligen också att fastställas som europeisk standard. Det innebär att när den fastställs som nationell standard i de olika europeiska länderna kommer dessa att vara likadana.

Men vadå remiss? Jo, SEK har åtagit sig att på ett lämpligt stadium i den process som leder fram till en ny standard göra förslaget tillgängligt för kännedom och synpunkter. Vi gör det på det stadium som inom IEC betecknas CDV (och motsvarande stadium för de rent svenska eller europeiska projekten), dvs det stadium då förslaget ”stelnat” så pass, att det tydligt visar hur den färdiga standarden kommer att se ut (om förslaget röstas igenom). Det är också det sista stadium som det är möjligt att lämna kommentarer (i det här fallet till IEC) på förslaget.