Elmotorer – Nya krav från halvårsskiftet

Dagens krav på energieffektivitet gäller elmotorer med en effekt mellan 0,75 och 375 kW. Från 1 juli i år utökas kraven till större motorer och till utrustning för varvtalsstyrning.

Om kraven på energisnålare elmotorer inte funnits, hade elförbrukningen i EU förra året varit 135 TWh högre, enligt en uppskattning. Det är mer än den sammanlagda produktionen från svensk kärnkraft och vattenkraft.

Den 1 juli 2021 utvidgas kraven på energieffektivitet att gälla större elmotorer. De nya kraven innebär att 2-, 4-, 6- och 8-poliga motorer inom effektspannet 0,75 kW – 1000 kW får krav motsvarande effektivitetsklass IE3. Den övre gränsen har tidigare varit 375 kW. Samtidigt försvinner möjligheten att uppfylla kraven genom att använda varvtalsreglerare. Dessutom tillkommer att små trefasmotorer inom effektspannet 0,12 kW–0,75 kW ska uppfylla effektivitetsklass IE2 enigt standarden SS-EN 60034-30-1.

Kraven kommer även att omfatta varvtalsreglerare. För sådana gäller från den första juli att de ska motsvara minst IE2 när de arbetar mot motorer inom effektspannet 0,12 kW – 1000 kW. Teknisk information ska innehålla uppgifter om effektförluster vid ett antal driftfall för frekvensomriktaren och information om förbrukningen i stand by-läge. Läs mer hos Energimyndigheten.

Utan standard ingen klassning

Man skulle kunna tillägga, att de här IE-klasserna är resultatet av arbete som representanter för industri och vetenskap utfört i den internationella standardiseringsorganisationen IEC. De lanserades i en IEC-standard 2008, och byggde då på liknande nationella standarder som redan fanns i en del länder, t ex i USA och Brasilien. Den nuvarande klassningsstandarden IEC 60034-30-1 från 2014 har även antagits som europeisk standard och i Sverige har SEK Svensk Elstandard fastställt den som SS-EN 60034-30-1. För en översikt över innehållet se de inledande avsnitten i preview här.

För närvarande pågår ett arbete med en IEC 60034-30-3 med motsvarande klasser för högspänningsmotorer. Klasser för motorer för omriktardrift beskrivs i IEC TS 60034-30-2. Svenska företag och högskolor deltar i arbetet med standarder för motorer och generatorer genom den tekniska kommittén SEK TK 2 Elektriska maskiner inom SEK Svensk Elstandard, som både är svensk medlem i IEC och svensk organisation för standardisering inom el och elektronik.

Arbete med standarder för energieffektivisering sker på flera områden. Ett är industrianläggningar, ett annat elinstallationer. Den som inte engagerar sig i arbetet med att ta skriva och uppdatera standarder, utan bara läser och använder dem, kan ha sitt standardbibliotek aktuellt och lätt tillgängligt på nätet, SEK e‑Standard. Ett annat sätt att hålla sig uppdaterad är att prenumerera på nyhetsbrevet från SEK Svensk Elstandard.

Utan mätning ingen klassning

För att kunna klassa motorerna måste man kunna mäta energieffektiviteten, eller verkningsgraden, alltså av hur mycket av den förbrukade elen som kommer till nytta i motorn och hur mycket som går förlorad i värme. Internationella standarder från IEC för sådana mätningar har funnits sedan länge, men det var först på nittiotalet som det på allvar blev en politisk fråga att använda dem som grund för en klassindelning i syfte att driva på en utveckling mot energisnålare motorer.

Motorer med högre IE-klass har alltså lägre driftström än motorer med lägre klass, men i gengäld är startströmmen högre. Förr sade man att startströmmen var ungefär sex gånger driftströmmen men idag är tio gånger ingen ovanlighet. Detta innebär att dvärgbrytare, som är mycket snabba, kan lösa ut vid start. Läs mer om olika brytare för lågspänning i Brytarhandboken.

För mätning, beräkning och deklaration av verkningsgrad hos elektriska drivsystem och startkopplare finns standarden SS-EN 61800-9-2. Även den är en IEC-standard som antagits som europeisk standard men där har påverkan också gått åt andra hållet, för IEC-standarden bygger på en tidigare helt europeisk standard, som i Sverige hade beteckningen SS-EN 50598-2.