Elskrot?

Den nya standarden SS-EN 50625-1 anger miljökrav på skrotad elektrisk och elektronisk utrustning.

Den nyligen fastställda standarden SS-EN 50625-1 är mycket omfattande och ställer många långtgående skall-krav som är viktiga att känna till vad det gäller generella krav på insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE från Waste Electrical and
Electronic Equipment).

Den europeiska standarden EN 50625-1 är den första i en serie planerade återvinningsstandarder som specificerar generella krav på insamling, logistik (materialflöde) och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning. Standarden togs fram för att stödja WEEE-direktivet 2012/19/EU. Den är också fastställd som svensk standard, SS-EN 50625-1, av SEK Svensk Elstandard.

WEEE-direktivet innebär i sin tur bl a att insamling, lagring, transport, behandling och materialåtervinning av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (s k WEEE Waste Electric and Electronic Equipment) ska genomföras på ett sätt som värnar miljön och människors hälsa, och att värdefulla resurser i utrustningen återvinns så effektivt som möjligt; s k hög material- och resurseffektivitet.

Standarden SS-EN 50625-1 är mycket omfattande och ställer många långtgående skall-krav som är viktiga att känna till.

Några av de krav som ställs på återvinnaren är att denne ska säkerställa att ett fullgott ledningssystem är implementerat, där rutiner för hälsa, säkerhet, miljö och kvalitet finns specificerade. Det kan t ex röra sig om att personalen har rätt utbildning och verktyg; att återvinningsanläggningen är säkert byggd och har rutiner för att säkerställa att lagrad utrustning inte läcker ut farliga ämnen; vidare ska en riskbedömning av varje moment i anläggningen vara gjord, och det ska även finnas fastställda procedurer för att identifiera regulatoriska krav för alla aktiviteter, såsom tjänster och processer, i återvinningsanläggningen, t ex en förteckning med korsreferenser mellan regulatoriska krav och motsvarande givna myndighets tillstånd.

Vidare ställs i standarden krav på kontroll och övervakning. När WEEE anländer till återvinningsanläggningen, så ska varje leverans registreras med avseende på dess ursprung liksom processteg längs med hela ”nedströms-flödet”. De olika fraktionsflödena (åtskilda materialströmmar) som uppkommer därav, till dess fraktioner är färdigbehandlade och redo att t ex återanvändas, återvinnas eller deponeras, ska även vara dokumenterade. Vidare ställs särskilda krav på att ingen återvinnare är involverad i, eller bidrar till, olaglig ivägforsling av WEEE eller fraktioner från WEEE (dumpning) – t ex via lastbilstransporter eller skeppning till länder som inte klarar att uppfylla minimikraven i standarden.

När det gäller sanering, dvs att avlägsna vissa ämnen från avfallet, ska återvinnaren ha väl genomtänkta rutiner för att identifiera utrustning som är känd för att innehålla vissa särskilt farliga ämnen, kemiska föreningar eller komponenter; några exempel är kvicksilver, batterier, asbests, ozon-förstörande gaser och vissa flamskyddsmedel m m. Fraktioner som innehåller farliga ämnen får inte heller spädas eller blandas med andra fraktioner eller material i syfte att minska dess koncentration.

Standarden kommer stödjas av flera mer specifika standarder och tekniska specifikationer i samma serie, vilka täcker produktkategorier med särskilda krav som t ex lampor, platta bildskärmar, katodstrålerör (CRT), solcellspaneler etc.