Standarder. Så får du bättre glid i spåret forskning – innovation – realisering.
För att fortare nå marknaden finns två sätt att dra nytta av standarder och standardisering. Det ena är att använda sig av standarder som finns, det andra att vara med och skriva dem.
Även inom nya teknikområden kan det finnas standarder. Även om ditt projekt är unikt och ligger i framkant, kan dina kollegor inom samma teknikområde redan ha enats om termer och definitioner, för att ”tala samma språk”. Antingen i en fristående standard eller som en del i en öppen termsamling, som www.electropedia.org. Nästa steg brukar vara att man standardiserar olika mätmetoder, så att mätningarna blir rättvisande och resultaten jämförbara. Ett exempel bland många är de internationella standarderna i serierna IEC 62607 för mätmetoder för nanomaterial och IEC 62565 med standardiserade mallar för produktblad.
Att använda standarder som ett verktyg för att realisera innovationer behandlas i en ny Guide 39 från de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC. Guiden, som kan laddas ner här vänder sig till forskare och innovatörer och tar upp förhållandet mellan standarder och innovation och hur man kan utnyttja standardiseringen. Särskilt förhållandet mellan standarder och patent och immateriella tillgångar tas upp.
Produkter ska vara säkra och de ska fungera tillsammans. Därför handlar många standarder om säkerhet eller interoperabilitet, särskilt för produkter som är elektriska eller innehåller elektronik. Siktar man mot någon typ av produkt, vinner man därför på att så tidigt som möjligt ta reda på i standarder vad som gäller och var ribban ligger.
Men standarder är inte statiska. Nya tillkommer och det är öppet för alla att komma med förslag. Detta kan man dra nytta för att förbereda en marknadsintroduktion och säkerställa teknikspridning. Existerande standarder omprövas också. De revideras för att passa nya krav och kan upphävas om de inte längre är aktuella. Det är klart att de som är med i arbetet har ett försteg. De vet vad som är på gång och har en möjlighet att bidra med sina erfarenheter och lösningar.
Få standarder är enbart nationella idag. De allra flesta tas fram i internationella eller europiska samarbeten. Arbetet organiseras av standardiseringsorganisationer – de internationella är IEC och ISO – men standarderna tas fram av representanter från intresserade företag – både tillverkare och användare – högskolor, myndigheter och andra. Att delta i standardisering är därför att vara med i ett globalt eller europeiskt nätverk av kollegor och potentiella samarbetspartner. Det är därför något som ger respekt och goodwill.
Inom el, elektronik, informationsteknologi och angränsande områden är IEC den internationell standardiseringsorganisationen och CENELEC den europeiska. IoT, nanoteknik, tryckt elektronik, välfärdsteknik, kroppsnära elektronik och elektroniska textiler är några nyare områden där aktiviteten är hög. Svensk forskning och industri och svenska myndigheter deltar i IEC och CENELEC genom SEK Svensk Elstandard, som är den svenska standardiseringsorganisationen inom motsvarande områden. Representanter för universitet och högskolor är för övrigt med utan kostnad i tekniska kommittéer inom SEK Svensk Elstandard. För mer information om vad standarder och standardisering betyder inom ditt område och om hur du kan engagera dig och ditt företag, kontakta SEK Svensk Elstandard.
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation som drivs utan vinstintresse och som är utsedd av regeringen att ansvara för all standardisering inom det elektrotekniska området i Sverige. Alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet som till största del bedrivs genom internationella och europeiska samarbeten. SEK är svensk nationalkommitté i IEC, International Electrotechnical Commission. IEC och det internationella standardiseringsarbetet är stommen i SEKs verksamhet och standarder från IEC ligger till grund för de flesta europeiska och svenska standarder inom det elektrotekniska området.