Med harmoniserade standarder klarar du EU-direktivens krav, eller?

Det säkraste och ofta enklaste sättet för tillverkare och leverantörer att se till att produkter och tjänster uppfyller gällande krav i något av de EU-direktiv som kräver CE-märkning är att testa enligt harmoniserad standard.

Med harmoniserad standard menas här en standard som är godkänd av EU-kommissionen och med sina fordringar täcker in de väsentliga kraven i EU-direktivet. Standarden ger så kallad presumtion mot direktivens krav.

Ett exempel bland många är maskiners elutrustning. Det enklaste sättet att försäkra sig om att kraven i EUs Maskindirektiv är uppfyllda för elektrisk, elektronisk och programmerbar elektronisk utrustning som tillhör maskiner, är att konstruera, tillverka och prova enligt den europeiska standard som i Sverige har beteckningen SS-EN 60204-1. Men det finns nu många fall där man som tillverkare behöver tänkta till ett extra varv.

Kommissionen godkänner inte alla standarder

I många fall nu så släpar Kommissionens godkännande av standarder. Ibland ligger tidsbrist bakom, i andra fall är Kommissionen och de tekniska kommittéerna inom standardiseringsorganisationerna inte överens om att fordringarna i standarden täcker kraven i EU-direktivet. I sådana fall kan det finnas en äldre utgåva som är harmoniserad och en ny utgåva som ännu inte är harmoniserad. Marknaden vill säkerligen att senaste standarden används, men om tillverkaren vill hävda presumtionsprincipen behöver den harmoniserade standarden avvändas. Det kan alltså leda till dyr verifiering när produkten behöver provas mot två olika utgåvor av standarden.

Eftersom många europeiska standarder utvecklas i internationellt samarbete inom IEC, och sedan antas som europeisk standard, blir eventuella ändringar som Kommissionen vill göra i dem lite besvärliga. Helst ska då IEC-standarden ändras, vilket blir en ganska långsam process, om nu IEC vill ändra överhuvud taget. I andra fall har kanske det inte finns någon motsvarande arbetsgrupp inom den europeiska standardiseringen, som skulle kunna hantera sådana tekniska ändringar.

Håll koll på övergångstider

Om de standarder som används är godkända av Kommissionen, och alltså blivit harmoniserade, finns även annan information att hålla koll på. Det gäller kanske framför allt övergångsdatum, eller giltighetstid kanske är bättre beskrivning.

När en standard fastställs som svensk standard finns alltid en övergångstid under vilken den gamla utgåvan och den nya gäller parallellt. Tidigare användes dessa datum även som giltighetstid för de harmoniserade standarderna. Sedan en tid bestämmer Kommissionen datum för giltighetstider för presumtion som inte alltid har någon relation till de datum man kommit överens om i standardiseringen. Här behöver man alltså leta i Kommissionens listor över harmoniserade standarder och hitta och kontrollera datumet under rubriken ”Date of withdrawal from OJ (end of presumption of conformity).

Kommissionens datum kan ibland vara generösare och ibland betydligt kortare än övergångsdatumen i de publicerade standarderna. EU-kommissionens listor med harmoniserade standarder finner du här.

 

---

---