Maskindirektivets stopptermer och stoppkategorierna i standarden för maskiners elutrustning är inte desamma. Direktivet utgår från stoppets syfte medan standardens indelning bygger på hur stoppet genomförs rent tekniskt.
I standarden SS-EN 60204-1 för maskiners elutrustning skiljs mellan tre olika slags stopp. Icke styrt stopp där kraften till drivanordningen omedelbart kopplas bort kallas för stoppkategori 0 är. I stoppkategori 1 hålls kraften till drivanordningen kvar för att åstadkomma stoppet och kopplas därefter bort. I kategori 2 finns styrda stopp där kraften till drivanordningen bibehålls.
Normala stopp och nödstopp enligt Maskindirektivet genomförs med stoppkategorierna 0 och 1. Det visas i en tabell i handboken om maskiners elutrustning som getts ut av SEK Svensk Elstandard (SEK Handbok 456). Där kan man också se sambandet mellan stoppkategorierna och direktivets övriga stopptermer: stopp under drift och stopp genom förreglande öppningsbara skydd och liknande säkerhetsfunktioner.
Hur kraftkretsarna kopplas vid stopp hänger samman med syftet med kopplingsmanövern – till exempel nödstopp eller stopp i automatiksekvens under drift – och med säkerhetsnivån. Även detta behandlas i handboken, som visar olika lösningar för säkerhetsfunktioner som inte styrs av PLC med hög funktionssäkerhet (FS-PLC i SS-EN 61131-6). Nödstopp och nödbrytning behandlas särskilt, liksom frånskiljning och återstart.
Om maskinen har mer än en operatörspanel, till exempel om den ingår i en produktionslinje, gäller särskilda krav på stopp och förregling och på samspelet mellan panelerna. Operatörspaneler kan vara trådlösa och för maskiner med sådana är det till exempel viktigt att de inte bara stoppar när stoppsignal mottagits utan även när felstillstånd i kommunikationssystemet detekteras eller när kommunikationssignal uteblir. Även dessa aspekter på stopp tas upp i handboken.
Nödstopp förekommer ju inte bara på rena maskiner utan även t ex på pannor och ugnar. För dem som eldas med gas, olja eller fasta bränslen står det om nödstopp i standarden SS-EN 50156-1, Elutrustning för ugnar och pannor. Säkerhetsfordringarna på anläggningar för industriell elvärme och elektromagnetisk materialbehandling finns i SS-EN IEC 60519-1, som kom i ny utgåva 2020.
Den svenska SEK Handbok 456, med användbar information och praktiskt underbyggda konstruktionsråd, hänger alltså nära samman med standarden för maskiners elutrustning, SS-EN 60204-1, läs om den här. Standarder tas fram i gemensamt arbete, oftast på internationell nivå. På elområdet arbetar svenska företag, högskolor och myndigheter genom SEK Svensk Elstandard, som är utsedd som svensk standardiseringsorganisation av regeringen. Samarbete i standardiseringen är ett sätt för företag att skaffa sig försprång i tid och kunskap, och samtidigt påverka framtidens tekniska regler.
Några andra aktuella områden är till exempel ”smart industri” och installation av datanät. Den som bara läser och använder standarder kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e-Standard.
SEK Svensk Elstandard fastställer och svarar för all svensk standard på elområdet. SEK Svensk Elstandard representerar svenska intressen i internationell och europeisk standardisering på det elektrotekniska området, inom organisationerna IEC och CENELEC. Genom SEK deltar cirka 600 experter från olika företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet med specialistkunskap. Genom deltagandet i SEK Svensk Elstandard och den nationella och internationella standardiseringen är du med och påverkar framtiden samtidigt som ditt företag får en ökad affärsnytta och ökad konkurrenskraft. På SEK Shop, shop.elstandard.se, hittar du förutom nationella standarder även europeisk och internationell standard inom elområdet. SEK Svensk Elstandard ger även ut SEK Handböcker som förklarar och fördjupar, vägleder och underlättar användandet av standarder inom elområdet.