För avancerade system ger referensarkitekturen en samlande översikt och visar var de kritiska gränssnitten kan finnas.
För välfärdstekniska system specificeras referensarkitekturen i standarden IEC 63240-1:2020. Den definierar begrepp, introducerar terminologi och tillhandahåller allmänna regler för konstruktörer av välfärdstekniska system och tjänster i syfte att underlätta systemutformningen och möjliggöra interoperabilitet mellan komponenter. Där identifieras säkerhet, sekretess och andra krav för AAL-system, till exempel användbarhet, tillgänglighet och trovärdighet. Den tillhörande arkitekturmodellen presenteras i IEC 63240-2.
Den första utgåvan av IEC 63240-1 kom 2020, se preview på de inledande avsnitten här.
Sedan dess har arbetsgruppen samlat på sig synpunkter som ligger till grund för arbetet med en ny, reviderad utgåva. Den kommer förmodligen också att behandla molnanslutna system, där program tillhandahålls som tjänster över internet, samt kantdatorsystem (eng. edge computing). Den förslås också omfatta system där sensorer och andra enheter är anslutna till kroppsburna nätverk, body area networks (BAN). Genom de nya avsnitten kan standarden även omfatta system där applikationerna ligger lokalt medan informationssystemen finns i en molntjänst.
Arbetet sker i systemkommittén Active Assisted Living (AAL) i den internationella standardiseringsorganisationen IEC. Där har man sedan flera år tagit fram internationella standarder och andra publikationer inom området välfärdsteknik, bland annat två vägledningar för ekonomisk bedömning av att införa teknikstödda omsorgstjänster i hemmet. Bland de projekt som pågår nu finns flera som behandlar nätverksanslutna system och ett som ska ge vägledning kring utbildning, färdigheter och kompetenskrav för personer som arbetar med tekniskt omsorgsstöd. Läs mer om det internationella arbetet på det här området i artiklar i SEK Aktuellt nr 1/2022.
Vikten av att använda standarder betonas ofta, inte minst vid upphandling. Genom systemkommittén SEK SK 2 Tekniskt omsorgsstöd och den motsvarande systemkommittén inom IEC kan även svenska intressenter vara med och utforma de nya standarderna på området. Svenska privata och offentliga aktörer kan med sina kunskaper och erfarenheter vara med och göra skillnad på nationell och internationell nivå.
Kroppsburna nätverk (BAN) behandlas i två standarder från IEC TC 124, Wearable Electronic Devices and Technologies, där svenska intressenter deltar genom SEK TK IoT. Standarderna är:
De har antagits som europeisk standard, EN, och väntas inom kort även fastställas som svensk standard.
För mer information om vad det innebär att vara med i den svenska spegelkommittén SEK SK 2 och att delta i projekt i IEC, kontakta SEK Svensk Elstandard, som är nationell standardiseringsorganisation på området och som sedan 1907 är den svenska medlemmen i IEC.
Thomas Borglin
SEK Svensk Elstandard
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation som drivs utan vinstintresse och som är utsedd av regeringen att ansvara för all standardisering inom det elektrotekniska området i Sverige. Alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet som till största del bedrivs genom internationella och europeiska samarbeten. SEK är svensk nationalkommitté i IEC, International Electrotechnical Commission. IEC och det internationella standardiseringsarbetet är stommen i SEKs verksamhet och standarder från IEC ligger till grund för de flesta europeiska och svenska standarder inom det elektrotekniska området.