2025-09-29 06:29Nyheter

Standard bygger resiliens

Eldsvåda, snöstorm eller hackerangrepp. Hur ökar man motståndskraften – resiliensen – hos organisationer och tekniska system? Det finns vägledning som man kan dra nytta av. 

”I tider av ovisshet och ökade krav med exempelvis EUs Cyber Resilience Act (CRA), är det viktigt för företag att rusta för att bemöta både riskerna samt de regulatoriska kraven. Därför belyser SEK de hjälpmedel som finns att hämta i standarder.”
– Thomas Korssell, vd, SEK Svensk Elstandard.
 

Organisationer där människa och teknik samverkar – sociotekniska system – är komplexa och omfattande system som i hög grad är öppna för yttre påverkan på olika sätt. Dessa risker är inte alltid kända eller har beaktats. Det kan till exempel vara fråga om naturhändelser, sjukdom, olyckor samt sabotage eller andra typer av avsiktlig påverkan.  

Men liknande gäller förstås även stora tekniska system som om öppna för påverkan som inte kunde förutses när de konstruerades eller togs i bruk. Vid konventionell beräkning av tillförlitligheten brukar man också bortse från sådan oförutsägbar yttre påverkan, för enkelhetens skull eller för att man inte känner till den. Systemets egenskaper och tillförlitlighet påverkas också av mer långsamma förändringar som kommer med tiden, som åldring, förslitning eller ombyggnader.  

Samförstånd och flexibilitet – med fyra pelare 

Därför finns det en internationellt framtagen vägledning som vänder sig till dem som berörs av kraven på tillförlitligheten hos sådana öppna system –​ och i synnerhet till dem som är ansvariga för att kraven uppfylls. Vägledningen kan användas för produkter, system, processer eller tjänster med hårdvara och programvara, under hela systemets livscykel och med hänsyn till mänskliga aspekter. 

Livscykeln för system kan delas in i fyra pelare, så kallade ”process views”: 

  • Consensus building: Grunden för förmågan att hantera förändringar är förstås att alla inblandade har en gemensam referensram, alltså att de delar synen på systemet och dess uppgift, på dess drift och på den miljö som systemet verkar i. Sådant bygger en grundläggande förmåga att hantera förändringar.  

  • Accountability achievement: Det måste även stå klart för alla inblandade vilka uppgifter de har, särskilt vem som har ansvaret att ingripa och vidta åtgärder när något inträffar som påverkar systemets förmåga att leverera. 

  • Failure response: Detta förutsätter att det finns en plan för hur fel och störningar hanteras och att planen är så allmänt hållen att den ger plats för reaktioner och ingripande också om något alldeles oväntat skulle inträffa.  

  • Change accomodation: Sist men inte minst måste det finnas en metod att fortlöpande hantera förändringar av olika slag och för att dra och sprida lärdom av händelser som inträffat. 

Dessa pelare bygger på principer som utvecklats i den internationella standarden ISO/IEC/IEEE 15288 som behandlar livscykelprocesser för specifikt programvara. I SS-EN IEC 62853 har de anpassats till system i allmänhet och kombinerats med kunskap och metoder från den grundläggande tillförlitlighetsstandarden IEC 60300-1 (svensk standard SS-EN 60300-1). Se mer om detta i standardens inledande avsnitt här. 

De centrala avsnitten i standarden går igenom hur man granskar systemet med hjälp av de fyra synsätten. Där ingår syfte, aktiviteter och metoder samt avsedda resultat. I informativa bilagor visas exempel på olika livscykelmodeller och hur standarden kan tillämpas på ett elnät. 

Resiliens och tillförlitlighet 

Standarden handlar alltså om att bygga resiliens, något som den definierar som ”adaptiv förmåga i en komplex och föränderlig omgivning”. Standardens titel är dock det mindre iögonfallande ”Tillförlitlighet i öppna system”. Att det blev så, beror på att den, liksom IEC 60300-1), tagits fram i den grupp som inom ramen för den internationella standardiseringsorganisationen IEC arbetar med tillförlitlighet, i ett brett perspektiv och för tillämpning inom snart sagt alla områden.  

När gruppen, IEC TC 56, startades på svenskt initiativ, handlade det om beräkning och hantering av tillförlitlighet, reparerbarhet och liknande i de alltmer komplicerade elektroniska systemen, framför allt inom telekom och försvarsindustrin. Efterhand har perspektivet vidgats och IEC TC 56 har bland annat tagit fram standarder och vägledningar för felträdsanalys, riskbedömning och reservdelsförsörjning. Bland aktuella projekt finns nya utgåvor av riktlinjerna för hantering av risker i projekt (IEC 62198) och för utfasning av komponenter (IEC 62404). Den svenska spegelkommittén är SEK TK 56  inom SEK Svensk Elstandard, som är svensk medlem i IEC och den svenska standardiseringsorganisationen inom motsvarande områden. 

Att vara med i standardiseringen i IEC och SEK innebär att man ingår i ett globalt nätverk där man kan bidra med insikt och erfarenhet eller bara dra nytta av den samlade kompetensen och hålla sig uppdaterad. Deltagandet är öppet för fler intresserade. Representanter för universitet och högskolor deltar för övrigt i tekniska kommittéer inom SEK Svensk Elstandard utan kostnad. 

För mer information om deltagande och om hur du kan engagera dig och din organisation, kontakta SEK Svensk Elstandard. Den som inte deltar, utan bara läser och använder standarderna, kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e-Standard.

 



Om SEK Svensk Elstandard

SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation som drivs utan vinstintresse och som är utsedd av regeringen att ansvara för all standardisering inom det elektrotekniska området i Sverige. Alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet som till största del bedrivs genom internationella och europeiska samarbeten. SEK är svensk nationalkommitté i IEC, International Electrotechnical Commission. IEC och det internationella standardiseringsarbetet är stommen i SEKs verksamhet och standarder från IEC ligger till grund för de flesta europeiska och svenska standarder inom det elektrotekniska området.


Kontaktpersoner

Bettina Funk
Teknisk expert – Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)
Bettina Funk
SEK Svensk Elstandard