Standarder för smarta städer och samhällen?

Oavsett vad man menar med en smart stad, är det klart att den består av olika system. Och system behöver standarder.

De grundläggande frågorna är då: vilka standarder behövs för smarta städer och vilka finns redan? Inom den globala standardiseringen har man startat en systemkommitté som arbetar med detta. Den har valt att söka svaren genom att ta sig an frågorna från två håll.

Det ena sättet är alltså att ta reda på vilka standarder som finns, i vilken utsträckning de eventuellt överlappar varandra och – inte minst – vilka luckor som finns mellan dem. Så har man bland annat gjort på europeisk nivå för smarta elnät, där man sedan fortsatt med att analysera luckorna man funnit och viktat dem efter betydelse och brådska och efter hur lätt det skulle vara att fylla dem.

Det andra sättet är att utgå från identifierade behov, genom att ta fram användningsfall – ”use cases” – som beskriver förekommande eller förutsägbara arbetsuppgifter och situationer. Då kan man se var det krävs standarder av något slag, var standarder skulle underlätta. Det kan gälla olika typer av gränssnitt eller krav på interoperabilitet, men det kan även handla om säkerhet eller andra egenskaper hos enskilda komponenter i systemet.

Ökad effektivitet

Syftet är att stödja utvecklingen av standarder som ska öka integration, interoperabilitet och effektivitet i sådana system i städer och samhällen som beror av el, och därmed även av olika typer av IT. De standardiseringsbehov som kommer ut av studierna kan sedan läggas som förslag på vanligt sätt i lämpliga tekniska kommittéer inom IEC och ISO, IECs yngre systerorganisation. Att delta i de här förberedande arbetena är alltså en möjlighet att påverka vilka områden som standardiseringsansträngningarna riktas mot, och att få koll på vad andra intresserade tycker är viktigt att inrikta sig på.

För insamlingen av användningsfall har man riktat in sig på några specifika områden, nämligen informationsmodellering, vattensystem, ”intelligent operations centres”, ”smart urban planning” och ledning av insatser vid hälso- och sjukvårdskriser (t ex vid pandemi). Som stöd för detta pågår även arbete med en referensarkitektur för smarta städer och samhällen.

Välfärdsteknologi

Systemkommittén finns inom IEC, som liksom ISO är en internationell förening. Svenska företag, högskolor, myndigheter och organisationer kan delta i arbetet med vägledningar inom området genom att vara med i SEK SK 3, Smarta hållbara städer och samhällen. Den finns inom SEK Svensk Elstandard, som är den svenska medlemmen i IEC och som svarar för standardisering inom el och elektronik i Sverige.

En annan systemkommitté inom IEC arbetar inom området ”active assisted living”, vilket kan översättas tekniskt omsorgsstöd, eller möjligen välfärdsteknologi. Den har särskilt riktat arbetet mot tekniska system för vård i hemmet och mot fordringar på vårdgivaren, läs mer här.

Andra aktuella områden inom IEC är bland annat IoT och IT-säkerhet. Den som läser och använder standarderna kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e-Standard.