Use-cases

Hur identifierar man behovet av standarder i komplexa system?

Var i ett tekniskt system det behövs reglerade och beskrivna funktioner, gränssnitt och protokoll, kan man förstås på ett systematiskt vis bestämma – om man från början och fortlöpande har kunskap och makt över hela systemet. I system som växer oplanerat och där olika leverantörer och integratörer bidrar, ligger det närmare att använda den klassiska metoden, dvs att föreslå standarder där de visar sig behövas, eller för sådana fasta produktkombinationer som man kan förutse från början. För att inte släpa efter för mycket, eller lämna för stora luckor öppna, kan det behövas ett mera proaktivt arbetssätt.

För att komma underfund med vilket behov av standarder det kan finnas på olika ställen i komplexa tekniska system, kan man därför använda sig av metoden med ”use cases”, eller användningsfall. Så har man gjort i Europa, för att finna ut behovet av olika standarder i samband med den förestående moderniseringen av elnäten, den uppgradering som ska ge oss det som brukar kallas smarta elnät.

Metoden går ut på, att man för någon viss händelse identifierar de som berörs – både de som är aktiva och de som har en mottagande eller övervakande funktion – och på vilket sätt de behöver kommunicera eller på annat sätt passa ihop. Utifrån det, kan man peka ut gränssnitt osv, som är kritiska och som kräver någon form av specifikation eller beskrivning.

Därför föreslås nu inom IEC, den internationella organisationen för standardisering på elområdet där SEK Svensk Elstandard representerar och koordinerar svenska intressenters medverkan, ett projekt som är tänkt att leda fram till en kommande internationell standard IEC  62559-1,Use Case Methodology - Part 1: Use Case Approach in Standardization – Motivation and Processes.

Idén är, att man utifrån ”business cases” som uttrycker affärsbehoven, finner de användningsfall som fångar användarens fordringar, som sedan bryts ner till funktioner, prestanda osv och som i sin tur kan uttryckas i behov av standarder, specifikationer, teknikval med mera.

Ett av syftena med den föreslagna standarden är, att stödja en uppbyggnad av ett arkiv (repository) med användningsfall inom IEC, för arbetet med standarder inom komplexa teknikområden. Den ska ge en översikt och inledning och beskriva en arbetsgång. I en del 2 som redan är under arbete, definieras ”blanketter” (templates) och regler som behövs när man beskriver användningsfall. Sådana regler måste vara strikta, för att alla användningsfall ska beskrivas på ett likformigt sätt och så att man inte missar någon viktig aspekt. Om många arbetar med att identifiera olika fall, är det också viktigt att man kan se sådana fall som faktiskt är identiska, så att man inte senare utvärderar samma fall flera gånger.

Omfattande och komplicerade system, som smarta elnät, kräver samarbete mellan experter från olika områden (elkraft, IT osv). När man bygger upp sådana system, spelar standarder en väsentlig roll för att man ska nå lösningar som är interoperabla, säkra och kostnadseffektiva. Det är meningen att de föreslagna standarderna för beskrivning och hantering av användningsfall också ska kunna användas inom andra teknikområden där det finns komplexa system, t ex för smarta hus eller IT-stödd hälsovård i hemmet.

Förslaget, som har beteckningen 8/1354/NP kan fram till den 16 maj 2014 beställas från SEK Svensk Elstandard, som är den svenska medlemmen i IEC. Att standarden föreslås inom den tekniska kommitté inom IEC som arbetar med systemaspekter på elförsörjning, IEC TC 8, beror på att metoden med framgång tillämpats just inom det området i Europa.

Den svenska referensgruppen för arbetet i IEC TC 8 är den tekniska kommittén SEK TK 8, Elenergiförsörjningssystem. Bland andra projekt inom kommittén märks en planerad teknisk specifikation i två delar om planering och drift av små, begränsade elnät, s k micro-grids.