Varför europeisk standard?

Europeiska standarder har två unika egenskaper, som ger tre unika fördelar för europeiska företag och myndigheter.

Att ta fram och enas om europeiska standarder sker i ett samarbete som förenar standardiseringsorganisationer i och utanför EU. Inom data- och teleområdet har ETSI medlemmar i 40 europeiska länder, medan CENELEC inom el och elektronik och CEN inom övriga områden har 34 medlemmar var i Europa. Ingen annanstans i världen finns ett liknande regionalt samarbete över nationsgränserna.

Svensk medlem i CEN är SIS i CENELEC är det SEK Svensk Elstandard och i ETSI är den svenska nationella medlemmen ITS. Genom att delta i arbetet i någon av de här organisationerna, kan ditt företag vara med och skriva nya europeiska standarder, och att kanske förbättra dem som redan finns.

Unik är också överenskommelsen att de europeiska standarder man enas om ska införas och gälla som nationell standard i alla länderna, och att det efter en övergångsperiod inte ska finnas någon annan standard för samma sak. Europeiska standarder känns igen på att de i beteckningen har bokstäverna EN, som EN 3 för handbrandsläckare och EN 124 för brunnslock.

Detta ger den unika situationen att samma standard gäller utan ändringar i alla de länder som deltar i samarbetet. Samma mätmetoder, samma säkerhetskrav. Och behövs det några särskilda krav i något land, därför att det är kallt på vintern eller så, så syns det för läsare i alla länderna. En tillverkare i Grekland behöver alltså inte skaffa den finska standarden för att se om det finns något särskilt som gäller för Finland, det står i så fall i en bilaga även i den grekiska standarden.

En annan egenskap hos europeiska standarder är den koppling som många av dem har till gemensam lagstiftning inom EU och EES-området. Gemensamma regler för säkra maskiner, säkra elprodukter, säkra leksaker och så vidare hänvisar ofta till europeiska standarder för tekniska detaljer, egenskaper och provningsmetoder.

Europeiska standarder som fastställs i de olika länderna får oftast en nationell beteckning tillsammans med bokstäverna EN, som t ex SS-EN 50173 om konstruktion av IT-nät i fastigheter. Många EN är internationella standarder som man enats om att ta gemensamt som europeisk standard. Det är särskilt vanligt på elområdet och syns oftast i beteckningen, som i standarden för säker automationsutrustning, SS-EN IEC 61010-2-201, som alltså ursprungligen är framtagen i den internationella standardiseringsorganisationen IEC.

En tredje egenskap hos europeiska standarder, är deras särställning vid offentlig upphandling. Det innebär att man där i första hand ska hänvisa till europeisk standard, som alltså trumfar t ex särskilda branschstandarder och liknande. Det är, om inte annat, en anledning för många att ha koll på vilka europeiska standarder som finns inom det område där man arbetar.