Standarden för upprustning och prestandaförbättring av vattenturbiner är reviderad.

SS-EN 62256 reviderad

Ett helt nytt avsnitt om bedömning av turbinens återstående livslängd är den största enskilda nyheten i den nya utgåvan av standarden för upprustning av vattenturbiner, SS-EN 62256. En annan stor förändring finns i avsnittet om hur man bedömer turbinens skick. Det har arbetats om rejält och vägledning om bland annat buller och galvanisk korrosion har tillkommit.

I standarden finns flera tabeller som med listor över vad man bör inspektera och varför. Där anges också vad man särskilt bör mäta eller vara uppmärksam på. Dessa tabeller utgör en rätt stor del av standarden och de är grundligt genomgångna, kompletterade och förtydligade jämfört med i den första utgåvan. De har också samlats i en egen bilaga och för att bli mer överskådliga. Bilagan är en vägledning som kan anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet.

För att underlätta för användaren finns i den nya utgåvan också en bilaga med exempel på bedömningar av i synnerhet löphjul, stagring och ledskenor. Även litteraturlistan har utökats.

Se preview här på SS-EN 62256, Vattenturbiner, magasineringspumpar och pumpturbiner – Upprustning och prestandaförbättring. Med funktionen preview kan man för varje standard från SEK fritt ladda hem och ta del av förord, eventuell inledning, innehållsförteckning och det avsnitt som beskriver standardens syfte och omfattning.

Det har gått nio år sedan den första utgåvan kom och förutom de större ändringar som nämnts, har texten ändrats och kompletterats på flera ställen. Syftet med standarden är detsamma som tidigare, nämligen att vara till hjälp vid identifiering, bedömning och genomförande av projekt för att rusta upp vattenkraftmaskiner och förbättra deras prestanda. 

Standarden kan användas av anläggningsägare, konsulter och leverantörer för att bestämma och ange upprustningsbehovet och arbetets omfattning och vid bedömningen av resultatet. Den är tänkt att vara ett stöd i beslutsprocessen och en källa till information om upprustning. Samtidigt kan den visa på de viktigare milstolparna i arbetet och på vad som särskilt bör beaktas i beslutsprocessen.

SS-EN 62256 är inte tänkt att vara något underhållsdokument eller någon utförlig handledning.

SS-EN 62256 är en internationell standard från IEC som antagits som europeisk standard i CENELEC och fastställts som svensk standard av SEK Svensk Elstandard. Andra standarder inom området, och med ursprung inom vattenturbinkommittén inom IEC, IEC TC 4, är t ex SS-EN 61362 med vägledning vid beskrivning och specificering av reglersystem för vattenturbiner och SS-EN 62006 om leveransprovning av små anläggningar.

I den svenska spegelkommittén SEK TK 4 Vattenturbiner deltar svenska företag som vill vara med och ta fram och revidera standarder inom området och hålla sig uppdaterade om vad som händer. SEK TK 4 har dessutom tagit fram SEK Handbok 440, Tillståndskontroll av kaplanturbiner. Se preview på den här.

Visste du att? Inom IEC, den internationella organisationen för att ta fram standarder inom elektrotekniken, är standarder för vattenturbiner ett av de äldsta arbetsområdena. IEC grundades 1906 och äldre än vattenturbinkommittén är bara kommittén TC 3 för teknisk information (symboler, beteckningar, dokument), TC 2 som arbetar med motorer och generatorer och TC 1 som arbetar med termer och ordlistor, se www.electropedia.org. Ur TC 1 avknoppades senare kommittén för storheter och enheter, TC 25. Det yngsta arbetsområdet, kroppsburen elektronik, omfattas av IEC TC 124.