Standarder är en viktig bit

Standarder är en viktig bit i ett kommande frihandelsavtal mellan USA och EU.

Ett frihandelsavtal mellan USA och EU var bland de aktuella ämnena vid Barack Obamas Sverigebesök. En viktig del av arbetet med ett sådant frihandelsavtal gäller det som kallas icke-tariffära handelshinder, dvs inte tullar utan andra regler som diskriminerar produkter eller leverantörer från ett visst land, eller från utlandet i allmänhet. Det kan handla om lagar och föreskrifter med särskilda krav på provning eller märkning men det kan också vara fordringar i nationella standarder som kan vara svåra eller dyra att uppfylla för leverantörer från ett annat land. Nu är ju standarder i allmänhet inte statliga utan privaträttsliga överenskommelser, men det finns en stark koppling mellan provningskrav och standarder och mellan standarder och kundernas önskemål.

De europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC har redan tidigare startat ett arbete för att undersöka hur ett samarbete med amerikanska ANSI skulle kunna stödja ett sådant frihandelsavtal. Det kan handla om att försöka ha samma, eller i varje fall liknande, tekniska standarder på ömse sidor av Atlanten. En svårighet är, att medan vi i Europa har tre gemensamma europeiska standardiseringsorganisationer och europeiska standarder som är gemensamma i trettiotre länder (från Island till Turkiet), har man i USA ett system med standardiserande organisationer, som var och en arbetar inom ett begränsat teknikområde, och i flera fall i konkurrens med varandra. En del av dem, som IEEE och ISA, har dessutom medlemmar från andra länder och skriver standarder som också används utanför USA.

– På den elektrotekniska sidan, säger Thomas Borglin på SEK Svensk Elstandard, är det förhållandevis enkelt, eftersom åttio procent av de europeiska standarderna där egentligen är internationell, global standard från IEC. IEC är den internationella organisationen för tekniska regler inom el och elektronik och där är amerikaner med och arbetar fram standarderna, precis som intressenter från andra industriländer, t ex Sverige. Idén till IEC kom för övrigt upp i samband med världsutställningen i Saint Louis 1904, så man kan säga att amerikanarna varit med från början.

Ett aktuellt exempel är arbetet med standarder för kommunikation i moderniserade, smarta elnät, där det redan finns en separat överenskommelse. En del av det europeiska arbetet på området, framförallt vad gäller IT-säkerhet i elnät, har också utgått från standarder som tagits fram i USA.