Elväg och standard

Standarder för elvägar studeras inom den europeiska standardiseringen. Det gäller gränssnittet mellan fordonet och den fasta installationen. Men det berör också anläggningen som distribuerar elen till vägens kontaktledningar eller kontaktskenor.

För elvägar med matning underifrån finns ett förslag till en europeisk förstandard. En sådan skulle behandla olika sätt att mata fordon från skenor i vägbanan, med två poler bredvid varandra eller omväxlande i samma spår. Också från Sverige finns deltagare i arbetsgruppen.

Också för elvägar med matningen uppifrån finns en särskild arbetsgrupp. Den studerar om man kan skriva en standard som bygger vidare på den europeiska standarden för kontaktledningar för järnväg, spårväg och trådbussar, EN 50119. I det aktuella förslaget till en ny utgåva av EN 50119 finns redan en informativ bilaga för elektriska lastbilar. Den rekommenderar mått och egenskaper, inte bara för kontaktledningen utan också för fordonet och strömavtagaren.

De här arbetena drivs i den europeiska standardiseringsorganisationen för el och elektronik, CENELEC, i den mycket aktiva tekniska kommittén för ellok och järnvägar. Den arbetar också med tunnelbanor, spårvägar och trådbussar. Svenska företag, högskolor, verk och myndigheter deltar genom SEK Svensk Elstandard, som är den svenska medlemmen i CENELEC och som även är utsedd av regeringen att svara för standardiseringen inom el och elektronik. Svenska elvägsprojekt deltar i spegelkommittén SEK TK 9 Elutrustning för järnvägar och järnvägsfordon inom SEK Svensk Elstandard.

Trådbussar och andra vägfordon skiljer sig ju från tåg och spårvägar, eftersom det inte finns någon räls som kan leda tillbaka strömmen. Standarder för dem, t ex den europeiska trådbusstandarden SS-EN 50502, tar naturligtvis hänsyn till detta. För den standardisering för elvägar som nu startar finns det alltså erfarenhet att bygga vidare på, för gränssnitt och utrustning likaväl som för matande anläggningar och för system för säkerhet och övervakning.