Nya standarden SS-EN 50443 behandlar elektriska spänningar i rörledningar

Den nya standarden SS-EN 50443 behandlar elektriska spänningar som kan byggas upp i rörledningar i närheten av kraftledningar.

Högspänningsledningar för eldistribution och banmatning kan medföra att elektriska spänningar byggs upp på intilliggande rörledningar. Dessa spänningar kan medföra personfara, orsaka skador på rörledningarna och tillhörande utrustning och ge upphov till störningar i anslutna elektriska och elektroniska apparater. Spänningar på rörledningarna kan uppkomma genom induktiv, kapacitiv eller konduktiv koppling, eller en kombination av dem. Den nya standarden SS-EN 50443 behandlar de fall där detta kan ske och anger gränser för vilka störningar som kan godtas, både vid normal drift och vid fel i högspänningssystemet. Det säkerhetsmässigt värsta fallet uppträder om ingen spänning avleds från röreldningen till jord och alltså den förväntade beröringsspänningen blir lika med spänningen på rörledningen.

SS-EN 50443 gäller för alla rörledningar av metall, både för vätska och gas, som kan utsättas för störningar från högspänningsledningar. Standarden är avsedd att ge en metod för att bedöma den elektromagnetiska störningen på rörledningen och anger högsta godtagbara värden på den spänning som kan uppstå. Den beskriver också vilka störningsavstånd och vilka typer av koppling som måste beaktas i olika fall och vilken inverkan som ledningarnas inbördes lägen har och informerar om metoder för mätning och beräkning av spänningarna på rörledningarna och om metoder för att begränsa dem. För tätbebyggda områden anges t ex att man måste ta hänsyn till dessa fenomen inom femtio meter från högspänningskablar och trehundra meter från luftledningar.

Standarden kan användas för alla nya rörledningar av metall och för alla nya högspänningsledningar för eldistribution och banmatning och alla större ändringar som har betydelse för dessa störningar. Den gäller bara kraftfrekventa fenomen (dvs 50 Hz eller 16,7 Hz) och behandlar inte frågor kring korrosion, påverkan från växelströmssystem med spänning under 1 kV eller störningar på utrustning som inte är ansluten till rörledningen.

Frågor kring problemet med korrosion orsakad av läckströmmar från likströmssystem behandlas i två andra standarder, SS-EN 50122-2 är inriktad på bananläggningar för likström (t ex spårvägar) och beskriver metoder för att uppskatta och beräkna hur mycket ström som läcker ut. SS-EN 50162 vänder sig mer till den som har hand om byggnader och installationer (t ex rörledningar) i närheten av likströmsanläggningen och beskriver olika skyddsmetoder samt visar hur läckströmskorrosion kan förhindras. Den ger även gränsvärden att tillämpa vid mätningar för att avgöra om åtgärder för katodiskt skydd skall vidtas eller ej. Kompletterande anvisningar för katodiskt skydd av olika typer av stålkonstruktioner har tagits fram inom CEN och överförts till svensk standard genom SIS.

En fjärde standard inom området, SS-EN 50122-3, behandlar det speciella fall när en likströmsbana och en växelströmsbana löper nära intill eller korsar varandra, och beskriver lämpliga beräkningsmetoder och skyddsåtgärder. Energi kan överföras mellan systemen genom galvanisk koppling, t ex genom kabelskärmar, men också induktivt och kapacitivt från växelströmssystemet till likströmssystemet. Därigenom kan farliga beröringsspänningar uppstå, främst i likströmssystemet, och under ogynnsamma förhållanden kan överslag ske i apparater.