Månadens standard – Digitala märkskyltar för digitala tvillingar

Hur länkar en digital märkskylt till uppgifterna om det fysiska objektet? Och hur ska en digital märkskylt se ut? Nu är standarderna klara.

En identifiering som samtidigt är en länk till digital information om produkten har standardiserats och uppmärksammas nu som Månadens standard: SS-EN IEC 61406-1. Identifieringslänken anbringas på produktens märkskylt som en QR-kod eller en tagg för elektronisk avläsning. Med hjälp av identifieringslänken kan de fysiska produkterna enkelt och entydigt identifieras i olika IT-system och sedan anropas, redigeras och sparas vid behov.

Tillverkare och användare ska enkelt kunna finna och utbyta all information om en fysisk produkt som de behöver under hela dess livscykel. Från lagring och hämtning av produkten till montering, underhåll, inspektion, reparation och demontering.

Internationell standard

Standarden för identifieringslänken har tagits fram i internationellt samarbete inom standardiseringsorganisationen IEC, inom tekniska kommittén IEC TC 65 Industrial-process measurement, control and automation. Den har antagits som europeisk standard, EN, och nu i april även som svensk standard, SS-EN IEC 61406-1 Identifieringslänk (IL) – Del 1: Allmänna fordringar. Se preview på de inledande avsnitten här, där det också ges en bakgrund till standarden. Arbete pågår med en kompletterande del 2. Den ska behandla de fall där man inte länkar till ett unikt objekt, utan till en specifik serie eller typ av produkter.

Identifieringslänken använder URL enligt IETF RFC 3986 och bygger på ett flertal andra internationella standarder från IEC och ISO. En kompletterande standard är den nya SS-EN IEC 63365, som standardiserar utformningen av den digitala märkskylten (typskylten), se preview på den här. En sådan skylt innehåller märkningen som en digital kod och inkluderar identifieringslänken som leder vidare till annan information, till exempel reservdelslistor, driftdata och kalibreringsprotokoll. På det sättet fungerar den digitala typskylten som en vägvisare till den digitala tvillingen.

Digitala tvillingar

Genom en koppling till det internationella projektet att lägga fast ett ”administrativt skal” kallat AAS, ska olika system eller applikationer kunna anropa och utbyta information om tillgången och använda den på ett tillförlitligt och säkert sätt. Skalet är en tillverkaroberoende datamodell. Tillsammans bildar tillgången och dess skal en ”smart komponent” som kan representera en typ av tillgång (t ex en motor) eller en förekomst (en viss motor). Genom användning av dataelement enligt IEC 61360 och databaserna CDD och ECLASS kan informationen importeras sömlöst i programvara för resursplanering (ERP) eller tillgångsförvaltning.

Även AAS-projektet drivs i den tekniska kommittén IEC TC 65. Kommittén har en central plats i arbetet med ”Industri 4.0” och svensk forskning och industri deltar genom SEK TK 65 Industriell processtyrning inom SEK Svensk Elstandard – och fler deltagare är välkomna! Representanter för universitet och högskolor deltar för övrigt i tekniska kommittéer inom SEK Svensk Elstandard utan kostnad.

SEK Svensk Elstandard är utsedd som en av de tre nationella standardiseringsorganisationerna av regeringen och genom SEK blir de internationella standarderna också svensk standard. Läs mer om standarder för industrin här och om deltagande här.

Digitala fabriker

Det administrativa skalet enligt projektet IEC 63278 är en grundpelare i arbetet med digitala tvillingar i industrin. Den bygger bland annat på det ramverk för den digitala fabriken som beskrivs i SS-EN IEC 62832. Bland pågående projekt inom IEC TC 65 finns bland annat IEC/IEEE 60802 för realtidsnät (TSN), IEC 63339 med en referensmodell för ”smart tillverkning” och revision av flera delar av standarden IEC 62264 för integrering av processtyrning och affärssystem (MES). Även dessa projekt är öppna för svensk industri och forskning, genom SEK som varit svensk medlem i IEC sedan 1907.

Medverkan ger företag, organisation, myndighet eller lärosäte en unik insikt och en möjlighet att påverka framtidens standarder. Den som inte engagerar sig i att skriva standarderna, men läser och använder dem, kan förstås enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lättillgängligt på nätet med SEK e‑Standard.

Thomas Borglin
SEK Svensk Elstandard