Klimatanpassning på elområdet

Elsystemets förmåga att stå emot stormar, översvämningar och andra naturkatastrofer uppmärksammas mer och mer. Internationella standarder är ett verktyg för att förbättra förmågan. Men vilka standarder behövs och hur ska arbetet gå till? Välkommen att ge din input!

Det kan handla om att konstruera och utföra utrustning och installationer för bättre motståndskraft. Det kan också handla om att förbereda skydd, övervakning och liknande åtgärder som sätts in medan olyckan pågår, och det kan vara åtgärder som sätts in efteråt, som tillfälliga reparationer för att återställa funktionen.

Microgrids

Även möjligheten att bryta upp ett större elnät i lokala, självständiga nät med ett visst mått av egen produktion kan vara ett hjälpmedel för att begränsa följderna och förhindra att de sprider sig utanför det område som direkt påverkats av katastrofen. Särskilt i Japan har man på senare år, efter Fukushima, intresserat sig för detta och initierat arbeten med vägledningar för lokala elnät – microgrids – i den internationella standardiseringsorganisationen IEC.

För vissa typer av produkter och system finns det internationella standarder för till exempel tålighet mot jordbävning. Däremot har det inte funnits något samlat grepp på frågan om vad som kan behövs, vad gäller standarder och liknande anvisningar, för att generellt göra elektrisk utrustning tåligare mot naturkatastrofer och för att möta följderna av klimatförändringar.

SEG 13

Det är därför som IEC nu inrättat en ämnesövergripande studiegrupp för att föreslå standardiseringsaktiviteter på området. IEC är den internationella organisationen för standardisering inom el och elektronik och gruppen ska om det behövs också samverka med ISO. Gruppen, kallad SEG 13, Electrical equipment under extreme climate, environmental and disaster conditions, ska undersöka behovet av standardisering, baserat på forskningsläget och på tekniska behov. De här frågorna har uppmärksammats runt om i världen, i Sverige bland annat av det nationella expertrådet för klimatanpassning, och gruppen ska särskilt anlägga en systemsyn, för att kombinera motståndskraft hos infrastruktur och utrustning.

Företag, forskning, myndigheter och andra berörda engagerar sig i IEC genom att vara med i IECs nationella medlemsorganisationer, i Sverige SEK Svensk Elstandard. Studiegrupper inom IEC kan man dock delta i direkt och experter från företag och andra organisationer som inte är med i SEK välkomnas också att delta i SEG 13. Det sker genom registrering på sidan IEC SEG 13 (vid Participate i den högra spalten).

Dessutom har SEK Svensk Elstandard, som också är den svenska standardiseringsorganisationen på de områden där IEC verkar, beslutat starta en temagrupp för att samla upp, diskutera och koordinera svenska synpunkter inom området. Denna SEK TG SEG 13 har fått titeln Elektrisk utrustning under extrema klimat-, miljö- och katastrofförhållanden. Eftersom IEC SEG 13 ska finna ut behovet av standarder och inte själv skriva några, är också medverkan i temagruppen inom SEK avgiftsfri. Se här hur du anmäler dig.

Arbetena med standarder för lokala elnät, som nämnts, pågår i gruppen SEK TK 8. Kraftledningar behandlas i SEK TK 11 och högspänningsinstallationer i SEK TK 99. Några exempel på relaterade produktkommittéer är SEK TK 94/95 för reläskydd och SEK TK 120 för elektriska energilager. Det finns också tekniska kommittéer som arbetar med mer generella frågor, som riskbedömning och tillförlitlighet i SEK TK 56 och miljötålighet i SEK TK 104. Håll koll på nya standarder på elområdet genom att prenumerera på nyhetsbrevet från SEK Svensk Elstandard.