Trygghetslarm – Bygger på standarder

För trygghetslarm finns flera standarder som underlättar. För välfärdsteknik pågår ett omfattande arbete med nya vägledningar.

Trygghetslarmsystem tillhandahåller en förbindelse mellan lokalenheten hos brukaren och larmcentralen. Tidigare har det bara handlat om att upprätta en talförbindelse, men numera kan det även ingå överföring av andra typer av data, till exempel video och uppgifter om hälsoläget.

Därmed blir trygghetslarm en central del inom det som kan kallas välfärdsteknik eller välfärdsteknologi. Där omfattas även andra tjänster och tekniska system, där konstruktörer, installatörer och beställare kan få vägledning i standarder.

Trygghetslarm

Hösten 2021 kom en ny utgåva av den standard SS-EN 50134-5 för trygghetslarm som handlar om larmöverföring mellan brukaren och larmcentralen. Den ger minimifordringar på prestanda, funktionssäkerhet och IT-säkerhet. Se preview på de första avsnitten här.

En av de saker som skiljer den nya utgåvan av SS-EN 50134-5 från den tidigare är, att den nu behandlar prestanda både för traditionella, uppkopplade förbindelser och för paketförmedlad datakommunikation. Den innehåller också fordringar på konvertering mellan analog och digital överföring.

En annan nyhet i den senaste utgåvan är, att fordringarna på bland annat systemets driftsäkerhet (tillgänglighet) nu anges genom hänvisning till standarden SS-EN 50136-1. Den innehåller allmänna fordringar på larmöverföringssystem som är gemensamma för trygghetslarm och andra typer av larm, som inbrottslarm och brandlarm.

Dessutom tar standarden nu också upp IT-säkerhet. Det gäller både integritetsskydd och skydd mot avsiktlig påverkan som kan försämra systemets funktion eller göra så att det kan användas för annat än det är tänkt för. För system där överföringen sker med TCP/UDP ska protokollet enligt SEK TS 50134-9, som bygger på SCAIP-protokollet i SS 91100 följas.

I serien EN 50134 med europeiska standarder för trygghetslarm finns två andra delar som behandlar systemaspekter. Den första är en ganska kortfattad introduktion till området, SS-EN 50134-1. Den andra vänder sig bland annat till dem som marknadsför, installerar och underhåller sådana system och till dem som organiserar och utvecklar tjänster som bygger på trygghetslarm. Den har i Sverige beteckningen SS-EN 50134-7 och innehåller tillämpningsanvisningar och beskriver vad som ska ingå i ett standardkontrakt mellan användare och tjänsteleverantör. Även till exempel anropshantering, driftrutiner och besök hos användaren behandlas.

När en larmapplikation byggs in i något annat elektroniskt system är det lätt att bortse från att det finns standarder med fordringar och vägledning för olika typer av larm. Därför finns det en kompletterande standard, SS-EN 50398-1, med allmänna fordringar och konfigurationstyper för integrerade system när ett eller flera av dem innehåller en larmapplikation. Innehållet i den gäller tillsammans med de fordringar som finns i standarderna för olika slags larmsystem. Svenska företag deltar i arbetet med att skriva och revidera standarder för bland annat trygghets- och inbrottslarm genom SEK och den tekniska kommittén SEK TK 79 Larmsystem.

Välfärdsteknik

Utvidgningen av trygghetslarm till olika typer av stöd och medicinsk övervakning öppnar för nya typer av tjänster och tekniska lösningar. Standarder ger en plattform för framgångsrika forsknings- och innovationsprojekt och stöder marknadsintroduktion. Samtidigt ger standarder ett ramverk för kravställning och systemlösningar. Inom dessa områden deltar svensk forskning och svenska företag och myndigheter i utvecklingen av standarder och tekniska vägledningar genom SEK Svensk Elstandard, som är den svenska medlemmen i IEC och CENELEC och som är svensk standardiseringsorganisation inom motsvarande områden.

Välfärdsteknik är ett komplext område med stor spännvidd. Inom IEC, som är den internationella organisationen för standardisering inom el, elektronik, IT och anslutande teknikområden, har man tagit ett helhetsgrepp på det här med standarder och vägledningar för välfärdsteknik, eller tekniskt omsorgsstöd. En viktig aspekt man tar upp i IEC-kommittén för ”Active Assisted Living” (AAL), är just tillförlitlighet och samverkan mellan olika apparater som är anslutna till samma kommunikationssystem, se mer om det här.

Två andra arbetsområden i IEC-kommittén handlar om organisation, kompetens och liknande, mera mjuka aspekter, och så förstås grundläggande standarder för terminologi, referensarkitektur och liknande. Ett särskilt projekt handlar om användning av artificiell intelligens i system för välfärdsteknik. Svensk spegelkommitté är SEK SK 2 inom SEK Svensk Elstandard. Läs om allt internationellt arbete som pågår med standarder och vägledningar för välfärdsteknik i SEK Aktuellt nr 1 2022.

Systemkommittén AAL har skapats för att bland annat att samordna de olika standardiseringsprojekt inom området som pågår på andra håll inom IEC, till exempel i de standardiseringskommittéer som arbetar med larmsystem, kroppsnära elektronik (”wearables”), ljud- och bildteknik, hushållsapparater och IoT. Även datainstallationen i fastigheten har förstås betydelse.

Bland relaterade standarder som tagits fram inom motsvarande IEC-kommitté för medicinskteknisk utrustning finns SS-EN 60601-1-11 för utrustning för användning i hemlik vårdmiljö och SS-EN IEC 80601-2-78 för medicinska robotar för rehabilitering, bedömning, kompensation och lindring. Svenskt deltagande genom SEK TK 62.

Den som inte engagerar sig för att vara med och skriva standarderna, utan bara läser och använder dem, t ex i samband med upphandling, kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e‑Standard.

---

---