Kan man återanvända elprodukter?

Månadens standard april 2020

Hur tar man tillvara kasserade och överblivna elprodukter? För att renovera dem eller ta vara på delar som går att återanvända? En ny standard beskriver detta.

Syftet med standarden SS-EN 50614 är i första hand att göra det enklare att återanvända kasserade elektriska och elektroniska produkter. Den ställer grundläggande krav på rutiner för omhändertagande och sortering och för vidare behandling, som isärtagning, reparation, rengöring och provning. Dessutom beskriver den rutiner och förutsättningar för att sälja eller donera den genomgångna och kanske renoverade produkten, eller de tillvaratagna komponenterna.

Stöder WEEE-direktivet

Standarden vänder sig framförallt till företag och organisationer som tar hand om elskrot, för sortering och behandling för olika grader av återanvändning. En del av innehållet gäller rutiner och organisatoriska frågor, som förvaring (lagring) och riskhantering. Hjälp vid val av metod för riskbedömning kan man få i en annan standard, läs mer om det här.

SS-EN 50614 ska användas tillsammans med SS-EN 50625-1, som är den allmänna standarden för insamling, logistik och behandling av kasserad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE). Svenska specialister har deltagit i arbetet genom den tekniska kommittén SEK TK 111, Miljöaspekter på elektrisk och elektronisk utrustning, som organiseras av SEK Svensk Elstandard, en av de tre svenska standardiseringsorganisationerna.

Ett nytt förslag till arbete inom området är 111/574/NP, General method for assessing the proportion of reused components in products. Den intresserade kan beställa förslaget här från SEK Svensk Elstandard fram till 2020-06-12. En angränsande standard är SS-EN 45554 som beskriver metoder för att bedöma möjligheten att reparera, återanvända och uppgradera energirelaterade produkter, alltså inte bara el och elektronik, utan också t ex bensindrivna eller gaseldade produkter.

De här standarderna är ganska generella. För en del produkter finns särskilda utmaningar eller begränsningar. Ett exempel är medicinteknisk utrustning.

Ett särskilt fall: röntgenutrustning

Eller rättare: medicinsk bildgivande utrustning, en term som också täcker t ex gammakameror och datortomografer. Sådan utrustning är ofta mycket dyr och innehåller både delar som åldras och blir omoderna och sådana som håller länge och som lämpar sig för återanvändning. De skulle alltså med fördel kunna renoveras och säljas på nytt.

Det finns dock flera utmaningar förknippade med det. Ett är regelverken för medicinteknisk utrustning som ställer höga krav, bland annat på kvalitetssäkring. Ett annat är en utbredd misstro bland köpare, av liknande anledningar. För att möta detta, har man internationellt inom IEC, den internationella standardiseringsorganisationen för el och elektronik, tagit fram en standard, IEC 63077. Arbetet har skett i kommittén för just standarder för medicinsk bildgivande utrustning, IEC SC 62B, och den har nu också fastställts som svensk standard SS‑EN IEC 63077 av SEK Svensk Elstandard. Den svenska spegelkommittén för IEC SC 62B är SEK TK 62BC Utrustning för radiologi och diagnostisk bildgivning.

Bakgrunden till standarden och det samarbete mellan organisationer i Europa, USA och Japan som legat till grund för den kan man läsa om i en artikel här.

Se preview på de inledande avsnitten här i SS-EN IEC 63077. Men frågor kring renoverade produkter och komponenter behandlas också i andra standarder.

Tillförlitlighet och bedrägeri

Sedan flera år finns det en mer allmänt hållen standard som behandlar tillförlitlighet hos produkter som innehåller återanvända komponenter, nämligen SS-EN 62309. Se preview på de inledande avsnitten här. Också denna är en internationell standard från IEC som antagits som europeisk standard och som fastställts som svensk standard. Syftet med den är att beskriva hur man genom provning och analys kan visa att en nytillverkad produkt som innehåller återanvända, begagnade komponenter är jämförbar med en motsvarande produkt med enbart nya komponenter. Den resonerar också kring ”design for reuse”. Som exempel används en kopieringsmaskin, en produkt som liksom för medicinsk bildgivande utrustning innehåller underenheter som lämpar sig för återanvändning.

En annan sida av återanvändning av komponenter, som också berörs i den nya SS‑EN 50614, är osäkerheten var de kommer ifrån och vad de varit med om. Dessutom finns risken att de saluförs som nya. Dessa frågor behandlas i ett par andra standarder, SS-EN IEC 62668-1 och SS-EN IEC 62668-2, som du kan läsa om här.

Också dessa har fastställts som svensk standard av SEK Svensk Elstandard, den äldsta av de tre svenska standardiseringsorganisationerna och den svenska medlemmen i IEC och CENELEC.

Den som inte deltar i arbetet genom SEK, utan bara läser och använder standarderna, kan enkelt ha sitt standardbibliotek uppdaterat och lätt tillgängligt på nätet. Läs mer om SEK e-standard. Läs mer om SEK TK 111, Miljöaspekter på elektrisk och elektronisk utrustning.